Läslustknep

Januari har verkligen varit seg ur läsningssynpunkt. Endast tre böcker har det blivit, det lär inte hinnas någon mer under dagen, och två av dem påbörjade jag innan års- och månadsskiftet. Nu har jag i alla fall fått upp suget igen och det tillskriver jag i första hand en film, faktiskt. Förra helgen gick nämligen Jane Austen Book Club på SVT och jag såg den med glädje. Filmen bygger förstås på en bok med samma namn, men det är inte i därför jag skriver detta inlägg, utan för att den ingav en så varm och härlig känsla till det här med läsning. Och bokcirklande, herregud vad jag blev sugen på att bokcirkla! Nu är det lite svårt att ta sig för sådana saker när man som jag har väldigt mycket jag behöver göra på väldigt lite barnfri tid, men då finns ju det underbara fenomenet kulturradion.

P1 har nämligen kört ett gäng olika bokcirklar och om man inte följde dem går det bra att ladda ner pod-versioner från Sveriges radios hemsida. Fantastiskt! Jag har Blonde i min ägo och har Buddenbrooks i hyllan med lånade böcker. Perfekta att starta med alltså och jag är dessutom sugen på att läsa samtliga böcker det har cirklats om tidigare.

Och, helt apropå, kanske vore det läge att faktiskt läsa någon Austen också?

Boken är bäst.

Jag brukar alltid säga att boken är bättre än filmen, med ett fåtal undantag. Först tyckte jag att Misterioso var riktigt lovande som filmatisering. Jag gillar skådespelarvalen, de kändes som gjutna för sina karaktärer (till och med Magnus Samuelsson, även om jag kanske inte tänkt mig att Nyberg pratade östgötska) och det var stor pepp. Jag bortsåg från att de bytt kön på vissa karaktärer, det kändes faktiskt lite fräscht, och att de gjort om lite för att det skulle göra sig bättre i tv. Succé? Njae.

Efter ungefär halva del 1 spårar det ur. Det som förändrats för tv-anpassningen, till exempel tillvägagångssättet vid morden, gör handlingen ologisk och känslan försvinner. Och varför varför varför måste chefen bli inkompetent, oprofessionell och helt sakna ledaregenskaper i filmversionen? För att han blev en hon där? Suck. Att handlingen dessutom förlagts till nutid istället för 90-talet (då boken utspelar sig) känns bara meningslöst och den lilla charm som kunde funnits kvar i tv-versionen smulas sönder till ett intet. Allt fanns ju där, en bra historia, intressanta karaktärer och ett bra skådespelande gäng att framföra det hela. Var brast det?

Den inslängda städaren var min största behållning av dessa tre timmar, i övrigt kändes det bara klumpigt och taffligt.

Boken är bäst.